Lennart Remstam – analyser av Palmemordet och MS Estonia.

20. Kulan som träffar Lisbeth Palme Del III



/Kulan som_träffar Lisbeth Palme III.
Kulan som_träffar Lisbeth Palme III.
Någon gång på 1800-talet började vapentillverkarna räffla piporna, dom fräste eller svarvade upp längsgående skruvade spår i loppet på kanonen eller revolvern. För att kulan ska rotera runt sin egen längsgående axel, efter att kulan lämnat loppet.

Fördelar:
1. Kulan går längre.
2. Sprängkraften blir större.
3. Det är lätt att se vad som är en första träff och en andra träff vid en teknisk undersökning.

Första träffen blir rund och fin som 1.6 och andraträffen blir mer uppfläkt, typ 1.7, 2.1 eller 2.2.
Det beror på att kulan börjar fladdra efter första träffen, kulan tappar sin gyroeffekt efter första träffen.

Kulan som_träffar Lisbeth Palme III.
2.1 är en andraträff, hålet ser uppfläkt ut. Kulan roterar inte runt sin axel, den har tappat gyroeffekten, fladdrar.

Kulan som_träffar Lisbeth Palme III.
1.6 är en första träff, kulan har gyroeffekt.


lennart@lennartremstam.com